Emmy G

Detta var ju ett experiment och se hur mycket jag skulle kunna skriva, eftersom jag skriver väldigt sporadiskt.
Men det känns också som att det inte är någon ide att skriva om man inte har något som känns meningsfullt att skriva om.
För det mesta skriver jag när jag är arg, ledsen eller förtvivlad. I de stunderna hjälper skrivandet mig att ta mig vidare och kanske besparar mig från att vräka ur mig något jag inte menar.

Men när jag är glad då? Då är det som att det inte finns något att skriva om, och kanske är det så det ska vara - jag är ju upptagen med att leva livet, inte skriva om det.

Det finns ju dock en poäng att göra det. Dels för att när man tittar tillbaka inte bara minnas tråkiga och negativa känslor, och dels för att det är något så fint att dela med sig av varma känslor.

De senaste dagarna har jag inte sovit nå bra alls, och det av spänning och pirr i magen- en fantastiskt härlig och ganska jobbig känsla på samma gång :) Jag har så många funderingar; hur kommer det vara, vad kommer vi göra, hur blir det sen, vad ska jag säga, vad kommer du säga osv.. finns du ens med i bilden om 2 v? Ahh detta ovetande.

Det är tillräckligt att göra en galen.

Nu har jag bott hemma i två och en halv dag, men egentligen kan man räkna tiden på några timmar bara eftersom jag befunnit mig på annat håll. Det känns ändå bra, härligt att vara nära naturen och framför allt att ha tillgång till två fantastiska hundar! Nova skedade mig imorse och det vara ganska mysigt. Men de är ju väldigt fina också. Nej, nu ska jag komma igång med dagen.

C-uppsatstermin= mycket läsande. Let's get to it!