Emmy G

Sitter och lyssnar på Alanis Morisette och försöker plugga samtidigt. Det går ganska bra, men tankarna snurrar i huvudet.

Min blogg är ju inte anonym. Det finns folk som läser den som jag inte riktigt vet vilka det är, men antalet har nog minskat drastiskt i och med att jag inte skriver så mycket. Men ändå människor som vet vem jag är.

Det är min ventil för jobbiga känslor. Men det har hänt en sak som jag känner att jag vill ha lite kontroll på som jag inte kan skriva öppet om. Eller klart att jag kan, men jag är nog inte riktigt mogen om att skriva om det öppet än, eftersom jag då inte vet vilka som nås av informationen. 


Men det som har hänt är att jag har råkat ut för ett brott. Ett brott som har ett sånt pass allmänintresse så att det står om det i tidningarna. Som gör att jag får reda på av tidningarna när åtal har skett, för de får snabbt fram sån information innan den hinner nå mig själv.

Som innebär att det eventuellt blir en rättegång denna vecka.
Det är ingen tvekan om att det blir en rättegång, det är bara frågan om NÄR denna rättegång sker.

Var gör man av känslor som detta väcker? Var gör man av sig själv? Hur länge orkar vänner vara ett stöd, hur förklarar man för andra vänner att man inte hört av sig på grund av vad som hänt om de inte vet vad som hänt? Hur kommer livet vara framöver?

Det är alltid så många frågor i mitt liv. Och som alltid inte så mycket svar.

Enough about me, let's talk about you for a minute. Enough about you, let's talk about life for a while.

Jag önskar ro nu. Önskar enkelhet. Värme, glädje, lycka, kärlek.