Emmy G

Jag har på senaste tiden tänkt på vad som betyder något för mig, vad det egentligen är jag vill göra. Känns som jag bara tuffat på sen gymnasiet och haft ångest över obetydliga saker..Gjort grejer bara "för att", levt ett liv som inte riktigt varit mitt, ett liv jag inte ens ville ha. För första gången sedan länge har jag fjärilar i magen igen, jag känner mig levande. På riktigt.
Fast samtidigt känner jag att jag befinner mig i ett vägval. Valet kommer på tals hela tiden, det är i mitt huvud från att jag vaknar till att jag somnar, ibland till och med i drömmen. Jag är inte nöjd, men vad är det jag inte är nöjd med? Vad är det jag strävar efter? Vad fan är det jag saknar?

Varför kan inte någon svara på mina frågor? Hela min existens är en fråga, när allt jag vill är att det ska vara ett konstaterande. Här är jag, så här är jag och jag bryr mig inte om något annat.
Fast det kommer aldrig att bli en sanning, för jag kommer alltid att bry mig om allt annat runt omkring mig.
Vad alla tycker, vad alla säger, vad alla gör, varför jag inte gör det, varför jag jämt och ständigt känner mig ensam.

Allt jag vet nu är att jag längtar bort, men jag vet inte till vad.