Someday all of this will go away.

Allt känns så jäkla märkligt. Dela på, bestämma vad som ska vart. När jag inte ens själv vet var jag ska. Betyder ens saker något? Vad vill jag ha, vad ska lämnas kvar? Ska jag ha någon kompensation? Hur kommer det ordna sig? Om ett år, om tre år, kommer det vara bra då? Vad kommer hända då? Var kommer jag vara?

Det är okej att känna ett litet korn av panik nu, det är okej. Men det ordnar sig.

Idag var jag ute och vandrade, gick hem, tänkte på omgivningen. Får en klump i magen när jag tänker på att det inte längre kommer vara där jag går. Men å andra sidan kommer det finnas nya omgivningar att älska. Måste bara hitta min plats med mig själv. 

Så det är nu det bestäms.

Kommentarer
Postat av: Mamma

Det ordnar sig alltid på ett eller annat sätt. Inget är skrivet i sten,så ta en dag i taget och se tiden an... Älskar dig! /Mamma

2009-03-31 @ 21:21:32
Postat av: Anonym

Älskade gumman!

Håller med din mamma och kom ihåg vad jag sa till dig förut, att även om det är du som tagit steget och du har bestämt dig så gör det ändå ont. Man får lite panik som du säger över olika saker, men det är fullständigt i sin ordning.

Jag har varit där som du vet och jag hade samma känsla som dig, tidigt, men jag hade aldrig orken att göra slag i saken förrän många många år senare och det blev en dyrköpt läxa!

Du måste veta att du är värd att må bra, att vara älskad för den du är.

Försök att inte tänka så många år framåt, tänk idag och ev imorgon, ta vara på nuet!



Jag kan försäkra dig om att du kommer att gå stärkt ur det här, även om det kanske inte känns så nu...



Finns här för dig vet du!!



Längtar tills påsk!!! Och det var såååå kul att ses i helgen!!



Kramar i massor / Moster



Love You

2009-03-31 @ 22:09:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback